Ryssland i Sverige

Finländarna har ett komplicerat förhållande till grannen i öst, Ryssland. Den äldre generationen har svårt att förlåta det som hände under kriget. De yngre tycker att Europa och USA är mer lockande.

Samtidigt som Finland brottas med sin höga arbetslöshet så finns det en stor brist på arbetskraft inom vissa områden, bland annat inom verkstadsindustrin. Finland är dessutom en mycket liten, och därigenom skör, ekonomi.

Under sovjettiden var Finland beroende av exporten till öst, som högst stod unionen för 25 procent av den utländska handeln. När Sovjet kollapsade gjorde även finsk ekonomi det. Många som varit anställda på exportföretag förlorade sina jobb. Landet gick in i en recession med sviter som de fortfarande lider av. Bland annat den höga arbetslösheten med en generation unga som räknas som förlorade för arbetsmarknaden.

I fjol blev Ryssland igen landets största handelspartner. Landet står för 13 procent av utländsk handel. Viktigare än både Sverige och Tyskland som exportland. Finland köper råvaror från Ryssland och Ryssland importerar varor tillverkade i Finland. I dag kommer en tredjedel av all import i Ryssland från Finland. Men detta är på väg att ändras.

- Om tio år kommer varorna från Ryssland till i Europa, i stället för tvärt om, säger Maaret Heiskari, som leder Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitras Rysslandsprogram. De arbetar med att förbättra det ekonomiska samarbetet mellan Finland och Ryssland.

Även om Finland är en viktig handelspartner för Ryssland, tappar de marknadsandelar varje år. Därför är det viktigt att på plats ta del av den ekonomiska utvecklingen i Ryssland, enligt Maaret Heiskari. I dag finns 800 finska företag på plats i Ryssland.

Sitra, en fristående fond vars pengar i dag till stor del kommer från Nokia-aktier som de fick av staten, har startat ett tre års program som ska hjälpa finländska små och medelstora företag att gå in på den ryska marknaden, både själva och genom att bilda partnerskap med ryska bolag. Det rör sig om bolag inom alla områden, men främst tillverkningsindustrin där det finns en brist på arbetskraft i Finland.

Det finns många svårigheter med att gå in på den ryska marknaden, till exempel korruptionen samt bristen på el och infrastruktur. Därför är Sitra tillsammans med bygg- och tjänsteföretag på väg att etablera en industripark i Sankt Petersburg. Tanken är att de finska bolagen ska slippa hålla på med att investera i fastigheter, hyra in transportmedel för arbetarna och bygga elgeneratorer, utan bara kunna koncentrera sig på att göra affärer.

Ett exempel på ett bolag som gjort en lyckad Rysslands resa är det lilla finländska bryggeriet Hartwall, som tidigt gick in i landet, och köpte lokala bryggerier för ungefär 100 miljoner euron. I dag har de en marknadsandel på 65 procent i vissa delar av Ryssland.

Alla pengar bolaget tjänade fortsatte de att investera i landet. I dag beräknas de totalt satsat 2 miljarder euro. Pengar som inte syns i den finska statistiken över direkta investeringar. Hartwall ingår i dag i en större internationell bryggerikoncern.
Betydligt fler ryska aktieföretag, 2.500 stycken, finns i etablerade i Finland. Av dem har kring 1.000 daglig verksamhet i landet. Ryska företag är arbetsgivare åt 5.000 finländare.

Men ryska företag tycks ha haft det svårt att investera i landet. Ilkka Salonen, ordförande på International Moscow Bank, säger till Hufvudstadsbladet att flera ryska företag fått nej när de velat gå in med pengar i Finland.
De finländska företagens direkta investeringar i Ryssland har flerdubblats sedan rubelkrisen 1998. Däremot har de ryska investeringarna i Finland inte ökat lika snabbt. Enligt uppskattningar motsvarar de ryska investeringarna i Finland omkring två tredjedelar av de finländska investeringarna i Ryssland.

Flera inom näringslivet hävdar att om finska företag blir mer öppna för ryska investeringar öppnas öppna helt nya möjligheter för till exempel finländska teknologiföretag att ta risker, investera och expandera. Sedan finns det andra som ifrågasätter ryssarnas intressen. Vad har Finland att erbjuda tuffa ryska affärsmän, menar de.

Enligt Maaret Heiskari är Finland en bra väg in på EU-marknaden för de ryska bolagen. Hon har ett exempel där ett ryskt it-bolag har köpt på sig finska mjukvarubolag för att komma över deras marknadsandelar. Utvecklingen av mjukvaran sker numera i Ryssland där programmerare har lägre lön.

Lilian Almroth //DN