|
Publicerad 10 Apr 2006
Säg nej till Lukasjenkos vapen
Sverige och andra länder i EU köper krigsmateriel för stora summor av den statliga vitryska vapenindustrin. En kartläggning från Svenska Freds visar att Sverige under åren 1996-2003 köpte krigsmateriel för 90 miljoner kronor från det statliga vitryska företaget Belomo.
På ett möte i dag väntas EU:s utrikesministrar fatta beslut om sanktioner mot Vitrysslands auktoritäre ledare Lukasjenko och hans regim. Åtgärden är en reaktion på det odemokratiska presidentval som ägde rum den 19 mars.
Redan på ett toppmöte den 24 mars diskuterade EU:s ledare riktade sanktioner, t ex reserestriktioner eller frysningar av tillgångar, mot den vitryska ledningen.
En annan typ av sanktion, som lyftes då Europarlamentet diskuterade frågan i torsdags men som ännu inte lyfts på ministernivå, är ett stopp för all vapenimport från Vitryssland.
Sverige och andra länder i EU köper krigsmateriel för stora summor av den statliga vitryska vapenindustrin. En kartläggning från Svenska Freds visar att Sverige under åren 1996-2003 köpte krigsmateriel för 90 miljoner kronor från det statliga vitryska företaget Belomo. Vapenimporten har fortsatt även under 2004 och 2005, men den totala summan under dessa år är oviss.
Den vitryska regimen har medgett att inkomsterna från vapenexporten placeras i en sekretessomgärdad fond utanför statsbudgeten.
Genom att köpa vapen från den statliga vitryska krigsmaterielindustrin bidrar Sverige och andra EU-länder till att befästa president Lukasjenkos maktposition. Det är moraliskt och politiskt oförsvarbart.
Lika oförsvarbart är att flera EU-länder också säljer krigsmateriel till den vitryska försvarsmakten. Enligt EU:s senaste sammanställning beviljade Frankrike, Tyskland, Ungern och Österrike krigsmaterielexport till Vitryssland för totalt 373 887 Euro under 2004.
Om Sverige och EU menar allvar med sina krav på respekt för mänskliga rättigheter, så måste EU:s utrikesministrar på dagens möte fatta beslut om ett fullständigt vapenembargo gentemot Vitryssland.
Frida Blom //Svenska Freds
Transsibiriska järnvägen fyller 120 år
Den 13 juni 1891 signerade tsar Alexander III dekretet om järnvägens byggnation. I början av 1900-talet förband den 10 tusen km långa Transsibiriska järnvägen Europa och Asien, centrala Ryssland och Fjärran Östern. Det är svårt att överskatta den här vägens betydelse i Rysslands historia, berättade Tatjana Pasjkova, lektor vid Transportuniversitetet i Moskva. Läs mer
Medvedev välkomnar svenskt ja till gasledning
Den ryska presidenten Dmitrij Medvedev lovade kamp mot korruptionen, gladdes åt Sveriges ja till gasledningen i Östersjön och hoppades på mer svensk-rysk handel när han på onsdagsmorgonen mötte pressen efter ett bilateralt möte med statsminister Fredrik Reinfeldt. Läs mer
Grönt ljus för rysk gasledning
Slovenien och Ryssland slöt på lördagen ett avtal om den planerade gasledningen South Stream som ska gå från Ryssland till Europa. Läs mer
Missnöjd polis som talade ut på Youtube har fått efterföljare
I Ryssland känner man sig inte nödvändigtvis säkrare när man stöter på en polispatrull på landsvägen eller i någon mörk gränd. Tvärtom: risken är överhängande att man en stund senare har fått lätta på plånboken – om inte något ännu värre har hänt. Läs mer
Medvedev vill stärka Rysslands demokrati
Framåt Ryssland! Uttrycket har blivit ett ledord för den ryske presidenten Dmitrij Medvedev och det var också så han avslutade gårdagens tal till nationen. Medvedev vill ha ett mer modernt samhälle. Läs mer
|
