RYSSLAND I SVERIGE

En stor majoritet av den ryska befolkningen vill att Ryssland ska börja praktisera dödsstraffet igen. Dödsstraff finns kvar i den ryska brottsbalken, men det råder moratorium mot att verkställa dödsdomar sedan 1996.

Diskussionen om dödsstraffets vara eller inte vara har fått ny näring i skuggan av rättegången mot tjetjenen Naurpasji Kulajev som stått åtalad för inblandning i terroraktionen mot skolan i Beslan i september 2004, då 331 människor dödades. Allt tyder på att högsta domstolen i delrepubliken Nordossetien, där rättegången hålls, kommer att döma Kulajev för mord och terrorism.

Det finns juridisk möjlighet att utdöma dödsstraff, men på grund av moratoriet kommer domen mot Kulajev sannolikt att omvandlas till livstids fängelse.

I vilket fall som helst kommer domen att skapa problem för ryska myndigheter eftersom Ryssland i dag fredag tar över ordförandeskapet i Europarådet, där Ryssland är det enda av de 46 medlemsländerna som fortfarande har kvar dödsstraffet.

Gisslandramat i Beslan är det värsta terrordådet i Rysslands historia. Sedan det inträffade har allt fler vanliga ryssar börjat förespråka ett återinförande av dödsstraffet. En färsk opinionsundersökning visar att 74 procent av de tillfrågade är positivt inställda till dödsstraff, och flera ledande politiker är av samma åsikt.

- Jag tror inte att Ryssland är tillräckligt modernt för att avskaffa dödsstraffet, och terrordådet i Beslan visar att vi behöver dödsstraff, sade kommunistpartiets ledare Gennadij Ziuganov nyligen.

President Vladimir Putin har dock vid flera tillfällen markerat att han är motståndare till dödsstraff.

I Sovjetunionen avrättades mellan 700 och 800 personer årligen från 1960-talet fram till unionens sammanbrott 1991. År 1996 beslöt den dåvarande presidenten Boris Jeltsin att införa moratorium (anstånd) mot dödsstraff, vilket var villkoret för att Ryssland skulle kunna bli fullvärdig medlem av Europarådet. I samband med detta lovades det att strafflagen skulle ändras senast 1999 och att dödsstraffet skulle tas bort. Så har emellertid inte skett. Däremot har den ryska högsta domstolen slagit fast att dödsstraffet inte är förenligt med landets grundlag så länge rättegångar med jury inte införts i landets alla regioner.

Nurpasji Kulajev har erkänt att han deltog i gisslantagningen av över 1 200 personer i Beslan men försvarar sig med att han själv inte tog livet av någon och att han tvingades att medverka.

Många av dem som mist familjemedlemmar och vänner i gisslandramat är övertygade om att dödsstraff är det enda tänkbara straffet för Kulajev.

- Människor som utför sådana vidriga handlingar - det vill säga dräper oskyldiga barn - bör själva få plikta med livet, säger Susanna Dudijev, ordförande för Beslans mödrar, en lokal stödförening, i telefon från Beslan till Dagens Nyheter.

Per Kristian Aale, DN:s korrespondent //DN