Den stora rubriken på Moskvatidningen Pravdas förstasida den 5 oktober 1957 handlade om att det var dags att förbereda sig för den annalkande vintern.

Dagens jättenyhet var däremot undanträngd ute till höger - där berättades att Sovjet skickat ut världens första satellit, "Sputnik", i rymden.

Nyhetsvärderingen i sovjetiska tidningar följde visserligen andra normer än i västliga medier. Men kanske fanns det en orsak till varför världsnyheten inte fick större utrymme. Sovjetunionen insåg inte med en gång vidden av händelsen, menar Sergej Chrusjtjov, son till Nikita Chrustjov som var sovjetisk ledare när Sputnik sköts upp.

- Följderna blev inte klara förrän senare, sade Sergej Chrusjtjov, som nu arbetar på ett amerikanskt universitet, vid ett jubileumsseminarium nyligen, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Torsdagen den 4 oktober är det 50 år sedan "Sputnik" skickades upp. Samtidigt gick startskottet för kapplöpningen om rymden mellan kalla krigets båda stormakter, Sovjetunionen och USA.

För amerikanerna blev "Sputnik"-uppskjutningen en kalldusch.

- Vi visste att ryssarna var bra på balett och att tillverka vodka, men vi trodde att de teknologiskt låg efter oss, sade Simon Ramo, en av arkitekterna vakom USA:s interkontinentala missilsystem, vid en konferens inför 50-årsjubileet.

I USA fick den sovjetiska satelliten stora rubriker. President Dwight D Eisenhower spelade officiellt ner "Sputniks" betydelse. Men inom en vecka hade han samlat landets topptekniker. Budskapet var klart, skriver AFP: "Vinn kapplöpningen om rymden."

Efter ett par dagar insåg Sovjet propagandavärdet med "Sputnik"-uppskjutningen, och artiklar om satelliten gavs stort utrymme i Pravda och andra tidningar.

Snart blev Sovjet också först med att skicka ut en levande varelse i rymden (hunden Lajka), och 1961 blev Jurij Gagarin den första människan i en rymdkapsel.

En månad efter Gagarins rymdfärd gav John F Kennedy, som efterträtt Eisenhower som president, forskare i uppgift att se till att en amerikansk rymdfarkost skulle landa på månen innan årtiondet var slut. USA satsade miljarder dollar för att slå ryssarna i rymden, och 1969 blev Neil Armstrong den första människan på månen.

Hjärnan bakom "Sputnik"-satelliten, Sergej Koroljov, förblev i stort okänd till sin död 1966 och omnämndes ofta bara som "chefsarkitekten". Nu har Koroljovs hem i Moskva blivit museum.

- Han skulle ha varit lite ledsen om han fått uppleva hur Ryssland tappat mark och misslyckats med att skicka en människa till månen, säger en museiguide till AFP. //DN.se